(skrivet 6 maj inte 24 april)
Mitt första inlägg. Jag är inte alls stolt över det jag precis är på väg att skriva. Inte heller kan jag försäkra er om att trevligare inlägg kommer.
FYFAN vad jag är arg. Mest på mig själv men jag tänker låta det gå ut över alla andra. Utan dåligt samvete. Jag förstjänar att må bra! Och det skulle jag göra om jag hade pluggat på alla moment o matte B. Jag vet inte vad jag ska ta mig till, om ca 24 timmar sitter jag nog rödgråten och har ren panik. Skulle vara bra om jag kolapsade innan provet och skulle på så vis slippa den. Nationellt prov, ja fanskap! Man KAN INTE mäta kunskap genom ett prov som varar i 4 timmar, man kan verkligen inte det!
Idag har jag gråtit. På grund av allt men ändå inget. Det är inte bara matte B som gnager utan allt, alla prioriteringar jag gör. Jag vet att jag någon gång borde lära mig av alla mina jävla misstag. Ingen musik, ingen person och ingen situation kan göra mig gladare nu. Jag vill bara sluta andas, det skulle vara så mycket bättre att slippa allt för ett tag, bara en dag en timma en sekund.. Jag vill kunna leva och andas, men jag gör ju uppenbarligen fel! Jag behöver hjälp. Men eftersom jag verkligen vet att jag är bättre än alla, så kan ingen hjälpa mig, jag kan bara hjälpa mig själv. ”Du har fel, Gabby” tänker du nog nu, men jag skite rfullständigt i det, det är min verklighet jag lever i och i din verklighet får du ta och tycka hur du vill.
Födas, leva, dö. Vilket steg borde locka mest? Leva skriker alla, men hur lever man?
Jag vill leva i en tid då allt vi gör idag inte finns. Exempelvis åka pendeltåg, bil, vänta i kö, vänta på en buss, under hela mitt liv lägger jag ner tid på att vänta, vänta och vänta. Mitt tålamod har aldrig funnits men den är definitivt slut nu.
Jag avskyr wordpress.
Ja och så kom dagen, idag när jag måååste skriva av mig och fanskapet till inlägget komemr antagligen inte alls att publiceras osm jag vill, mig skitiga äckliga design är bara usch. Jag önskar att datorer inte fanns, att musik inte fanns och att så mycket därtill försvann.
Jag vill slippa jämföra människor, maskiner, djur, träd och allt annat därtill. Jag vill verkligen bara känna att jag är nöjd med det jag har.
Saken är den att jag inte vill göra andra besvikna. Jag vet att jag inte mår bättre om jag får G, VG eller MVG. Det är bara en bekräftelse och ett bevis som visar andra vad jag är graderad till att bli, som ett jävla kastsamhälle. Alla delas upp i olika rang, G, VG och MVG. Men vad tycker folk? Ja, det är för andra jag kämpar dagligen. Vissa söker bekräftelse genom att ta bilder på sig halvnakna, ligga runt, supa sig redlösa och eventuellt göra lite kriminelt. Jag vill inte ha bekräftelse, men människan är en sådan äcklig varelse redan från skapelsen, vi vill visa andra att vi kan, att vi inte behöver och att vi redan vet att vi gör rätt.
Jag önskar att jag en dag inser vad som verkligen är viktigt i livet.
Skriv nått nån gång då!
Du har helt rätt, vet precis vad du känner. men man kan mäta kunskap på ett 4h långt prov. och det som händer nu innan det visar hur du klarar pressen. den är hemsk och visste ett liv utan press verkar enkelt men nej utan press händer inget inga drömmar inga ideer. man behöver press men kanske inte på den nivån du känner den nu. OCh visst det är ett helvettes prov men det är bara ett betyg, som du kan komplitera. du kommer få leva med pressen och man växer med den lär sig att klara av mer och mer. varje dag kan inte vara en tripp på rosa moln.
och för att ta upp det med att vi jämför oss själv med varandra försölker verka bättre än vi är. allt handlar om konkurenns survival of the fittest. darwin. han hade rätt den mes välanpassade i djungeln över lever eller i dag den som kan komunicera med flest klara pressen bäst och ligga runt mest utan att få en hor stämpel den klarar sig bäst. det är det naturliga urvalet, vi har olika kvaliteer och kännslor som gör oss till oss.
hang in there 2 kilo godis lite jolt och provet är över :D